Baksidan av GMO

GMO mat

GMO (genmodifierade organismer) är vanligt inom livsmedelsproduktionen framför allt på växter. Den vanligaste orsaken till modifieringen är att att växterna ska bli mer motståndskraftiga och tål bekämpningsmedel bättre. Mer mat kan produceras och fattigdom kan motverkas. Men det finns också stora nackdelar med GMO växter. Vid användning av GMO grödor har vissa ogräs och insekter fått samma/bättre motståndskraft och starkare bekämpningsmedel måste användas. GMO grödor är dessutom mycket mer allergiframkallande. Tyvärr har man än idag inte sett att GMO grödor ger större skördar. Det blir oerhört dyrt för fattiga småbönder att köpa frö till GMO-gröda i stället för att odla eget frö som de är vana vid. Välj KRAV och Svenskt Sigill om du inte vill äta GMO mat.

Inom ekologisk hudvård är man också mot GMO, men långt ifrån alla tillverkare flaggar om detta. De stora EKO cert organen inom hudvård som jag känner till tillåter inte GMO ingredienser. Men tycker att det borde lyftas fram bättre med ex. logotyper som tydliggör det för slutkonsumenten. Det finns ju Vegan, Fair trade loggor. Varför inte en non-GMO logga? Så kan jag passa på att önska en no-nanoparticles logga också 🙂
Läs gärna KRAVs fullständiga artikel om GMO mat och odling:
http://www.krav.se/ekologiskt-utan-genmodifierade-organismer-gmo#.VE9pPSkoiZV.facebook

GMO (genetic modified organism) is common in the food industry. The crops usually get more resistent to pesticides. More food can be produced. But when GMO crops are used, some insects and weeds also get more resistent requiring stronger pesticides. GMO crops are also very sensitizing and can cause severe allergic reactions. Today, we haven’t yet seen larger yields and the GMO seeds are very expensive for small and poor farmers. When it comes to organic skincare, GMO ingredients are not accepted but I think that manufacturers should mark this more by for ex. using a non-GMO logo. This would definately help end consumers to choose in the beauty jungle.

Använd inte Jessicurl hårvårdsprodukter

Sällan går jag ut och varnar om produkter. En kund berättade att hon använder Jessicurl, ett hårvårdsmärke som marknadsför sig som naturlig och som säljs av ekologiska och naturliga shoppar. När jag skulle läsa INCI förväntade jag mig ett naturligt innehåll blandat med lite petroleumbaserade ingredienser. Men vad som stack mig i ögonen var ämnet:

Diazolidinyl Urea

Detta är ett bakteriedödande ämne som har bra konserverande verkan i kosmetiska produkter eftersom det bryts ner till formaldehyd.

Formaldehyd är väldigt allergiframkallande och direkt giftigt ämne som är cancerframkallande. Det finns ju hur många alternativa konserveringsmedel där ute som helst! Nu kanske jag blir lynchad av Jessicurl och deras återförsäljare, men den smällen får jag ta.

 

Zinkpyrition i mjällschampo och båtar

Mjällschampo
Senaste från VASYD nyhetsblad.

Ämnet zinkpyrition är populärt att ha i mjällschampo, kosmetika samt i båtbottenfärger. Ämnet är mycket bra på att hindra tillväxten av mikroorganismer. Zinkpyrition är allergiframkallande och irriterande för hud och ögon och är mycket giftigt för vattenlevande organismer (fiskar, kräftdjur m.fl.).

Jag stöter dagligen på människor som resonerar såhär ”det är ju så små mängder av de där kemikalierna” och ”jag dör inte av ett vanligt schampo”. I Sverige används ca 2.4 ton zinkpyrition i båtbottenfärger och 10 ton i schampo. Vill tillägga att användningen av zinkpyrition på båtar är begränsad, medan det inte finns några som helst restriktioner för ämnet i kosmetika. Läs gärna mer här ifokus och naturskyddsföreningen.

Sodium coco sulfate

Tensider ger mig inte bara torr hud utan även huvudvärk. Det är rena rama djungeln och inget är solklart. Jag har grävt lite kring sodium coco sulfate (SCS). Ämnet som det verkar vara heta känslor kring.

CAS nummer
I forum diskuteras det hett kring SCS. Vad är det och är det samma sak som Sodium Lauryl Sulfate (SLS)? Vissa säger att SCS och SLS har samma CAS nummer (unika internationella nummer som tilldelas alla kemikalier, föreningar, lösningar etc som det finns litteratur på). Min uppfattning är att de inte har samma CAS nummer. Googlar man får man upp tveksamma leverantörer som tilldelat dessa två samma CAS nummer. Jag vet att tillförlitliga leverantörer med högkvalitativa produkter har bra mycket bättre dokumentation på deras varor ex. Sigma Aldrich (eller VWR etc). Söker jag på SLS nämns inte sodium coco sulfat som en synonym, men däremot sodium dodecyl sulfate som är ett namn man gärna använder inom labbvärlden, se här. Min gissning är att SCS är en för ospecifik tensid och därför inget de säljer. Jag släpper fixeringen kring CAS numret och går vidare.

Vad är Sodium coco Sulfate för något? (!)
Det är inte helt lätt att hitta svar på detta. Antagligen för att det inte används inom forskningsvärlden och därför inte testats och skrivits om det. Den information jag hittat är inte baserad på vetenskapliga artiklar, men det är det enda som har gett mig klarhet kring ämnet, se här. Jag sammanfattar:

  • SLS tillverkas genom att man isolerar en fettsyra (från ex. kokosolja) som heter laurinsyra (eng. lauric acid).
  • Laurinsyran reageras med svavelsyra (eng. sulfuric acid)
  • Som sedan får reagera med natriumkarbonat (eng. sodium carbonate) och då har man tagit fram tensiden Sodium Lauryl Sulfate alltså SLS.

När man tillverkar Sodium coco sulfat, så använder man inte en fettsyra (laurinsyran) utan en blandning av alla fettsyror som förekommer i kokosoljan. Man låter dessa fettsyror (liksom SLS) få reagera med svavelsyra samt natriumkarbonat och får då sodium coco sulfat som är en blandning av (jag citerar) ”sodium lauryl sulfate, sodium caprylic sulfate, sodium capric sulfate, sodium oleic sulfate, sodium stearyl sulfate etc”. Istället för att namnge alla dessa efter kokosoljans olika fettsyror kallar man det för bara sodium coco sulfate. Ett samlingsnamn helt enkelt. Det står också på sidan att SCS är har lika negativa egenskaper som SLS har.

Är SCS lika irriterande som SLS?
Vissa säger att SCS är mildare och att hårbotten mår bättre jämför med schampon med SLS. Andra säger att den är lika irriterande. Den borde vara mildare anser jag då den innehåller en mindre fraktion SLS. Men om man exempelvis är allergisk mot SLS, då lär man få en reaktion av SCS också.

Spår av 1,4-dioxane
SCS innehåller inte spår av giftiga 1,4-dioxane enligt Skin Deep (det gör nämligen SLS). Men om SCS innehåller en fraktion av SLS, borde den inte innehålla en liten mängd 1,4-dioxane? Idag kan man rena bort 1,4-dioxane, men det kan man inte som konsument se på INCI. Frågan är om de olika certifieringsorganen har krav på att 1,4-dioxanet måste bort från SCS. Jag har mailat NaTrue och frågat hur det resonerar och vad för regler som gäller kring SCS, men har tyvärr inte fått respons. Frågan har jag också ställt till Eco Cosmetics, då jag med stor förvåning hittade SCS i deras duschgel för känslig hy. Tydligen har de haft SCS i deras produkter förr i tiden, men att de har ersatt det med en mildare tensid idag. Deras duschgel för känslig hy är den enda som har kvar SCS och den tillverkas idag utan SCS, men det kommer att ta tid innan de med den gamla formuleringen säljs ut. Angående 1,4-dioxane i SCS säger Eco Cosmetics att tillverkningssättet idag är inte som 10 år sedan, men pga SCS:s aggressiva karaktär väljer de att ersätta den med andra tensider.

SCS och Softskin.se
Softskin har ett fåtal artiklar med SCS. Att Eco Cosmetics utvecklar sina produkter till det bättre glädjer mig. Sante däremot utvecklar sina produkter till det sämre då jag upptäckt att deras senaste uppdatering smygt in SCS i schampon och tvålar.

Jag har alltid haft den uppfattningen att SCS är ett mycket bättre alternativ än SLS och att det är dioxanfritt. Men pga av att SCS visar sig vara lika eller nästan lika irriterande som SLS kommer jag därför att sluta sälja produkter innehållande SCS. Jag anser att Eco Cosmetics är ett seriöst företag och jag väljer att tro på deras ord. Jag tycker att mina kunder, även de med känslig hy ska kunna handla tryggt på softskin. Dessa kommer därför att säljas ut och inte tas in igen (förrän SCS tagits bort):

Eco Cosmetics – Duschgel sensitive med Havtorn & Persika (omformulering pågår)
Sante – Kokos Glans Schampo
Sante – Duschgel Body & Hair Homme
Sante – Duschgel Ananas
Sante – Duschgel Kokos
Sante – Duschgel Goji Power
Sante – Duschgel Coconut Dream
Sante – Duschgel Acai Energy
Sante – Duschgel Grenadine Spirit
Sante – Flytande Tvål Bio-Aloe Lemon

Ironiskt nog är alla dessa storsäljare.

Silica och Hydrated Silica

Jag fick en fråga ang. silica. Personen i fråga hade läst mitt inlägg om quartz powder och blivit orolig när hon såg ”Silica” i sitt mineralsmink. Hon kontaktade tillverkaren och fick till svar:

”Den silica som är farlig är inte samma silica som används i mineral makeup. Det är den “crystalline silican” som är farlig men inte den “Hydrated silica” som vi använder. Jag har inte översatt de engelska termerna för de olika namnen då det är svårt att få det på korrekt svenska.”

Hon fick dessutom en länk till en sida med mycket förvirrande information. Jag fick vända ut och in på hjärnan för att förstå var felen med informationen var. Men vi går inte in på det utan går rakt på sak.

På svenska heter det hydrerad silica respektive kristallint silica.

Den hydrerade silican har många namn, bl.a. kiselgele på svenska, men INCI namnet är: hydrated silica. Den hydrerade formen är ofarlig, där är kiseln bunden med vattenmolekyler:
Shenet: Kiselgele
Skin Deep: Hydrated silica

Sedan har vi amorf (amorphous) silica eller silicon dioxide mfl. INCI namnet är: Silica
Denna har varken en kedjeform eller kristallform och saknar struktur. Här är kiseln är bundet till syremolekyler.
Shenet: Kiseldioxid
Skin Deep: Silica amorphous
Och Silica misstänker man att det inte är bra att inandas. Den tros vara giftig för lungorna.

Sist men inte minst så har vi kristallint silica, quartz powder eller crystalline silica som är en vanlig form av silicon dioxid (jag vet, det är förvirrande). Här är jag lite osäker på INCI namnet, men har sett det i smink som: quartz powder.
Här är kiseln också bunden till syremolekyler men som namnet antyder så har den en struktur, en stabil kristallstruktur. Det kristallina silican är definitivt inte bra att inandas.
Skin Deep: Silica Crystalline (Quartz)

Jag förstår inte varför tillverkarna är så slarviga med att använda INCI. Trodde det var lag på det. INCI står för international nomenclature of cosmetic ingredients. Vilket säger av sig självt att oavsett ursprung (land) så är det ett internationellt ”språk” som gäller.

Det är himla lätt att förväxla dessa. För det är stor skillnad på ex. ”Hydrated silica” och ”silica”. Många envisas med att översätta till svenska. Kanske känns det tryggt för kunden. Ibland är det bra, men oftast kan det vara förvirrande. INCI säger allt.

Jag kanske överreagerar. Men efter några år inom läkemedelsbranschen där det är superviktigt med att skilja på äpple och granatäpple så kan jag inte förstå varför man inte deklarerar på ett korrekt sätt. Jag är verkligen inte ute efter att bråka med tillverkarna eller att smutskasta någon eller något företag. Jag vill bara lyfta fram hur viktigt det är att vara tydlig. Viktigt för konsumenten och de återförsäljare som bryr sig.

Cocamidopropyl betaine och nitrosaminer

Livet hade varit enklare om jag inte varit så petig. Att bara ta in allt som heter eko. Varför måste jag vara så tvångsmässigt petig när det gäller innehåll? Jag kan ju inte ta in något som jag själv inte skulle vilja använda pga innehållet. Det går ju inte heller att sälja något som jag inte vill rekommendera till mina nära och kära. Nä, det går bara inte.

Den senaste tiden har jag velat ta in produkter (mycket på kunders begäran) men inte kunnat pga tvålämnet Cocamidopropyl betaine (CAPB). Det här är käppet i hjulet. CAPB kommer från kokosoljan och vad jag har förstått så är den i sig inte ”farlig”. Men när man vidaresyntetiserar detta så får man nitrosaminer som biprodukt. Nitrosaminer är cancerframkallande, hudirriterande och allergiframkallande och är således inget jag är glad för. På Livsmedelverkets sida kan du läsa om nitrosaminer i vår mat. Rökarna får i sig mest. Orkar du inte läsa texten kan du skrolla ner och kika på tabellen. Deprimerande. Men något man kan göra är att äta en C-vitaminrik kost, då C-vitamin motverkar nitrosaminerna!

CAPB är populärt att använda och jag hittar det oftast i billigare ekologiska hudvårdsprodukter, men såklart även i dyrare exklusiva märken.

Jag har varit i kontakt med danska Urtekram, då de har CAPB i nästan alla produkter som löddrar. För att kunna Astma & Allergi certifiera hudvårdsprodukter i Danmark måste nitrosaminerna ligga under 5 ppm (parts per million, dvs 5 mikrogram/liter). Urtekram klarar denna gräns och har därmed certifierat ett urval av sina produkter. Frågan är vad halten brukar ligga på? Den kanske är superlåg under 1 ppm, men det vet man ju inte. Men skulle jag vilja använda produkter med nitrosaminer (även om det är låga halter) på mina barn? Nej, det räcker väl med det de får i sig via kosten… Till vuxna känner jag mig kluven. Inget är svart och vitt. Det är låga gränser och det är nog bättre att stå över kakaon och den stekta baconen istället…. eller?

Vad tycker ni? Använder ni produkter innehållande detta tvålämne? Hur är er inställning till nitrosaminer? Det lutar mycket mot att jag vill fortsätta att hålla butiken fri från CAPB, men skulle gärna vilja höra era röster!