Hälsomässa i Malmö

I söndags var jag på Natural Products mässan som hölls i Malmö (yay!). Det var allt inom hälsa och skönhet (ej för allmänheten tyvärr). Mycket raw food (choklad!), diverse kosttillskott och såklart en hel del hud och hårvårdsprodukter. En beauty-junkie som jag är var adrenalinet och pulsen hög! Det var så himla lätt att stå och klämma, känna och grotta ner sig i INCI listor och prata med trevliga utställare, men eftersom jag skulle hem inom 3 timmar för att amma var det viktigt att även ha ett högt tempo.

Det märks tydligt att tillverkarna har förstått att eko går att sälja och att intresset är stort. Men det finns fortfarande en hel del tillverkare som rider på den gröna vågen. Jag förstår att det är svårt för konsumenter att urskilja vad som är bra eller inte. För själv blev jag många gånger vilseledd. Förpackningarna kan se så himla Eko och tilltalande ut, men INCI listorna talar för sig själva. Exempelvis fick jag syn på naturlig och ekologisk HÅRFÄRG! Åhh… ahhh… åh nej… Naturligt och ekologiskt förvisso men insmygande synteter och tillsatsämnen. Mycket inom ekologisk hudvård var parabenfritt (det var de noggranna med att poängtera) men ersatt med andra konserveringsmedel som jag inte anser är ok. Jag är väl extremt petig vad gäller innehåll, men jag vet att det går att tillverka rena ekologiska hudvårdsprodukter, så varför nöja sig med halvdanna? Det här hände många gånger:

– Ohh wow, is this organic?!!
– Yes! It’s aaall natural.
– Ok, but is it organic?
– Well, no. But it’s aaall natural!

Jag har absolut inget mot naturliga hudvårdsprodukter, men tycker att det är fult att försöka undvika att svara på en så enkel och viktig fråga. Det mesta var sådant som jag inte kan ta in pga underkänt innehåll, men ett fåtal guldkorn hittade jag ska ni veta! Fick hem 3 välfyllda påsar fullt med info och prover så här ska det läsas och provas så det ryker!

Nagellack rekommenderas under graviditet

Jag har varit väldigt glad för graviditetesappen ”Babycenter”. Den håller koll på vilken vecka man är i samt att man får en massa bra tips och fakta dag för dag. Men när jag kom till v18 blev jag så besviken. Där står att man ska piffa upp sina naglar med nagellack så att man känner sig fin och fräsch. Tanken är kanske god men nagellack under en graviditet! Vad tänkte de på? Det kanske är små mängder för mamman men fostret är ju jättelitet och dessutom under konstant utveckling.

Vanliga konventionella nagellack innehåller vanligen:

  • Formaldehyd – mycket giftig, cancerframkallande, mycket irriterande för huden, ögonen, lungorna.
  • Ftalater – misstänks försämra fortplantningsförmågan, bidra till fostermissbildningar och vara cancerframkallande. Har bloggat om det tidigare här.
  • Toluene – Nervgift, mycket irriterande för huden, ögonen och lungorna.´
  • Aceton – stör fortplantningsförmågan
  • Tungmetaller – ansamlas i kroppen och påverkar bl.a. hjärnans utveckling

Tack och lov finns det idag vattenbaserade nagellack. Dessa innehåller vanligen vatten, akryl polymerer (lägger sig som en film ovanpå nageln dvs själva lacket), glykol och giftfria färgämnen. Själv tycker jag att det är ok att man målar naglar enstaka gånger med dessa vattenbaserade nagellack under graviditet. Varför jag anser att man inte ska vara alltför flitig med de vattenbaserade är pga borttagningen. De ekologiska och mycket hälsovänligare nagellack removers innehåller milda lösningsmedel (ibland ekologiska). Det är ändå lösningsmedel i mina ögon och för små barn 3 år uppåt är ok, men inte för små babyfoster som bara väger ett par hundra gram.

Att välja en bra tandkräm & få ut det mesta av en

Det är dags att titta in i badrumsskåpet igen och läsa INCI. Denna gång handlar det om tandkrämen. Trotjänaren som vi dagligen använt sedan barnsben.

Fluor
Vi vet att fluor är bra mot karies, men vi vet också att fluor är giftigt. Ord som nervgift, cancer, benskörhet, akut förgiftning mfl. är kopplade till fluor. Det är därför extra viktigt att spotta ut all tandkräm och inte svälja det. Låt inte barnen få fri tillgång till tandkrämstuben. Ha alltid barnen under uppsikt så att de inte äter av tandkrämen.

Det finns tandkrämer utan fluor idag. Ibland varvar jag mellan tandkräm med och utan fluor. Verkar inte ha något bra saliv då jag väldigt lätt får karies och av denna anledning har jag haft svårt att släppa fluortandkrämen helt. Så här får man prova sig fram och ta ställning om man klarar sig utan fluor eller inte.

Andra vanliga ämnen att undvika

  • Triclosan – antibakteriell, kan brytas ner till dioxin (giftigt), miljöbelastande, allergiframkallande, misstänkt vara cancerogen, bioaccumulativ, irriterande på hud och lungor etc.
  • SLS (sodium lauryl sulphate, natriumlaurylsulfat) – tvålämne, allmän irritant, irriterar hud (speciellt runt ögonen, munnen och hårbotten). Kan även vara kontaminerat med giftiga orenheter som 1,4-dioxane under framställning/tillverkning. På längre sikt orsaka acne och håravfall etc.
  • Titandioxid – vitt pigment i tandkrämen, naturlig mineral som som eg. är ofarlig. Dock framgår det sällan om det är i nanostorlek eller inte. Nanopartiklar är relativt nytt och inte helt utrett kring hälsopåverkan. Partiklarna är så små att de stannar kvar och sprids i kroppen. De är så små att de t.o.m. kan förflytta sig upp till vår hjärna. Om du inte orkar läsa INCI så välj en tandkräm som inte är vit.
  • Parabener – konserveringsmedel, misstänks vara cancerframkallande, vara giftigt för våra organ etc. Finns runt 20 olika sorters parabener.
  • Alumina – konsistensgivare (så det inte kakar sig), misstänks vara ett nervgift, bioaccumulativ och giftig för våra organ. Hittas vanligen i flytande ”2-i-1” tandkrämer.
  • PEG (polyetylenglykol) – lösningsmedel, binadre som heter PEG följt av en siffra (siffran beskriver molekylens längd dvs struktur). Alla varianter är inte lika hälsofarliga men vissa kan innehålla spår av etylenoxid och 1,4-dioxan (giftiga) samt misstänks vara giftiga för våra organ. Jag brukar skippa alla PEGs för enkelhetens skull.
  • Carvone – smakämne, ingår också naturligt i smakämnet pepparmint, ger allergireaktioner hos 6% av befolkningen. Carvone är inte så farlig i min mening, men kan vara bra att känna till om man är överkänslig.

Mitt miljö- och plånbokstips
Även om man tryckt ut det sista för kung och fosterland så finns det jättemycket tandkräm kvar i tuben. Klipp upp tandkrämstuben! Det kommer att räcka mååånga dagar till. Glöm inte att använda den övre tubdelen som ett lock, annars torkar tandkrämen in snabbt.

Ftalater i kosmetika och vår omgivning

Detta är ett jätteviktigt ämne som behöver uppmärksammas med jämna mellanrum. Kanske inte det roligaste blogginlägget, men farligt och giftigt är inte alltid så kul….

Vad är ftalater för något?
Ftalater
är kemiska föreningar och ett samlingsnamn för alla salter eller estrar av ftalsyra. Dessa tillverkas av råvaror som kommer från (rå)olja och de är de mest använda mjukgörarna i världen (!). Trots att de olika ftalaterna liknar varandra strukturellt så fungerar de på olika sätt. Fördelarna med ftalaterna är deras långa hållbarhet samt låga pris.

”Plastic is fantastic”
Ftalater används flitigt inom plastindustrin som mjukgörare. Exempel på var man kan hitta ftalater är mjuka plastförpackningar, plastgolv, lim, färger, tapeter, folie, sandaler, pennskrin, suddgummin, i PVC-tryck på tröjor samt i kosmetiska produkter. Så tänk på att inte värma plastburkar med mat i mikrovågsugnen!

Hur påverkar ftalater oss negativt?
Ftalater kan läcka ut ur plast och tas upp av kropp och miljö. Många av ftalaterna misstänks rubba och försämra fortplantningsförmågan, bidra till fostermissbildningar och dessutom vara cancerframkallande. Vissa ftalater är så pass giftiga att de är förbjudna, speciellt i leksaker för barn. I dagstidningen (Sydsvenskan 07.02.12) står det att ftalater misstänks starkt bidra till ökad missfall. Kort fattat så är ftalater inte bra för varken människa eller miljö.

Ftalater i kosmetika
Inget förvånar mig längre, men självklart hittar man ftalater även i kosmetiska produkter ex. hårgel, hårmousse, hårspray, parfymer och deodoranter. En artikel från DN (2002) ger exempel på marknadsledande hudvårdsprodukter där Naturskyddsföreningen hittat höga halter av ftalater.

Vad fyller ftalater för funktion i kosmetiska produkter? En vanlig anledning är att den är doftbärande, doftförstärkande och är därför populär i syntetiska parfymer. I syntetiska hårstylingsprodukter har ftalaterna en mjukgörande verkan. Ftalater används också till att denaturera alkohol (göra alkohol odrickbar, oftast genom att ge den en bitter smak). Man måste inte denaturera alkohol, men man får betala mer skatt om man inte gör det. Så se upp för denaturerad alkohol i konventionella hudvårdsprodukter (parfymer, ansiktsvatten etc).

Ftalater behöver sällan deklareras och kan ingå under ”fragrance” eller ”alcohol denat”. Därför är det många gånger svårt för konsumenter att kunna läsa sig till det. Jag anser att det krävs en lag där all sorters ftalater måste deklareras, även om det ligger under gränsvärdena. Det är människornas hälsa som ska skyddas, inte företagens bankkonton.

Finns ftalater i ekologisk hudvård?
Företagen som tillverkar ekologisk hudvård fokuserar sig inte bara på att produkten ska vara ekologisk, utan även att tillverkningsprocessen ska vara ofarlig för miljön, produkten ska inte bidra till att skogar skövlas eller miljön belastas samt att människor inte utnyttjas med låga löner och dåliga arbetsvillkor. En äkta ekologisk produkt har detta helhetstänk och jag skulle bli mycket förvånad om man skulle hitta ftalater i en äkta ekologisk hudvårdsprodukt. Man använder sig gärna av en oberoende trejde part, dvs olika certifieringsorgan som granskar allt detta. Därför är ekologiska certifieringar en trygghet och en garanti för ftalatfria produkter. Men för att ha lite kött på benen för att kunna skriva detta blogginlägg hörde jag med Lisbeth som håller i Bentley Organic i Sverige samt Kersti som håller i i+m naturkosmetik i Sverige. Jag fick snabba svar samma dag från både Lisbeth och Kersti och det ger jag tummen upp för att det visar att de tycker att ämnet är viktigt.

Lisbeth bekräftar att Bentley Organic är certifierat av Soil Association (den mest stränga ekologiska certifieringen enligt min uppfattning) och de granskar inte bara råvarornas kvalitet utan även hela tillverkningsprocessen. Ftalater är strängt förbjudet och det är väl inte så konstigt med tanken på att de förbjuder SLS (irriterande tvålämne) som i jämförelse inte alls är lika miljöskadlig och hälsofarlig som ftalater.

Kersti högg tag i frågan direkt och berättar att det finns mer än 100 olika sätt att denaturera alkohol. i+m denaturerar sin alkohol med ekologisk lavendel och grön såpa och alla deras produkter är såledels fria från ftalater. i+m är certifierat av BDIH och Vegan. Man kan göra alkohol odrickbar genom att tillsätta naturliga växtingredienser, ex. Quassia-Tree (Surinam Kvassia), Myrica (Pors), lavendelolja mfl. Växterna ger alkoholen en bitter bismak utan att förändra den kemiska sammansättningen. All sorts denaturerad alkohol är därför inte farlig, men de deklareras på samma vis dvs som ”alcohol denat”.

Det finns alltså naturliga och miljövänliga sätt att denaturera alkohol på och det finns ingen anledning att tillsätta mjukgörande ftalater i naturlig och ekologisk hudvård då det inte finns några hårda synteter som behöver mjukas upp eller syntetiska dofter som behöver doftförstärkas.

Nytt på ingredienslistan: Ceteareth-20

Som många av er vet så listar jag ämnen som jag inte gillar i ekologiska hudvårdsprodukter. En del av min arbetstid går just åt att (lus)läsa INCI listor. Tur som händer det inte så ofta att jag hittar något jag ogillar och det är sällsynt att jag hittar något som inte redan är listat, men idag hände det.

Ceteareth-20 är en surfaktant dvs. ett ytaktivt ämne, ett lösningsmedel som irriterar ögon och hud. Vid framställning av ceteareth-20 kan dessutom spår av det giftiga ämnet 1,4-dioxane finnas kvar. 1,4-dioxane är en oönskad biprodukt som är giftig och misstänks starkt vara cancerframkallande. På en skala 0-10 (där noll är helt ofarlig) ligger 1,4-dioxane på 10. Denna ingrediens hittade jag i en ekologisk hårgel som trejde ingrediens på innehållsförteckningen. Jag tycker att det är ett märkligt val av surfaktant då det finns många andra ofarliga/ icke irriterande man kan använda sig av istället.

Undvik quartz powder i ekologiskt smink

Quartz powder (crystalline silica) är en naturlig mineral som är helt ofarlig i sin naturliga form. Det är när ämnet pulveriseras som den blir farlig. Inandning av detta pulver i stora mängder kan ge mycket allvarliga lungsjukdomar. Jag har tidigare flaggat för detta ämne, men det blev åter aktuellt nu när uppdrag gransknings ”Modets offer” tog upp om ämnet quartz powder. Detta fina pulver används för att blästra jeans (så de ser slitna ut) och i Asien har de dåliga/inga skyddskläder på sig och många insjuknar i lungsjukdomar. Blästringsmetoden är förbjuden i Europa, men det verkar vara ok att importera kläder som blästrats med quartz powder (?!!). Mineralen används även flitigt inom glas- och keramik tillverkning.

Men! Quartz powder eller crystalline silica hittas även i ekologiskt certifierat smink. Jag tycker förvisso att det är ok om silika finns i fast smink, men i flyktig smink som dammar (ex. puder, rouge etc) tycker jag inte det är ok. Lite varje dag i några år…. Som ni kanske förstår finns inte quartz powder eller silica i Softskins sortiment av ekologiskt smink. Nä, varför ska vi andas in detta från smink när det finns massor av andra alternativ?

Tillägg: även Silica misstänks vara giftigt för lungorna vid inandning.