Hur ska man välja solskydd och vad ska man skydda sig mot?


Jag fortsätter i solens anda om solskydd. Kläder och hatt/keps är onekligen det bästa solskyddet. Baby och små barn ska man hålla borta från direkt stark sol. Men om man nu vill skydda sig med solprodukter, hur väljer man då?

Kemiskt eller fysikaliskt skydd?
Självklart tycker jag att man ska välja ett fysikaliskt skydd. Exempel på det kan vara kläder eller solprodukt som innehåller partiklar (titandioxid) som reflekterar bort solstrålarna. Ett kemiskt solskydd innehåller kemikalier som omvandlar solstrålarnas våglängd (energi). Dessa kemikalier innehåller många gånger aminer som kan bilda cancerframkallande nitrosaminer. Dessutom visar studier att ca 9% av det ett pålagt kemiskt solskydd kommer ut i urinen. Detta innebär att kemikalierna tas upp av huden och in i kroppen och var den hittar på inne i kroppen på vägen ut vet man inte. Jag undrar var de resterande 91% tar vägen. Så den stora skillnaden är att de kemiska solskydden tas upp av kroppen, men de fysikaliska stannar kvar på huden. Man ska dock akta sig för finmalda fysikaliska partiklar i nanostorlek. Läs mer om det här.

Solkräm för baby och barn
Åter igen kläder men vill man komplettera med solkräm så är det bara fysikaliskt solskydd som gäller här. De vuxnas lever är färdigutvecklad och klarar av att bryta ner kemikalier mycket bättre än barnens. Därför har man sedan några år tillbaks gått ut med rekommendation att enbart smörja baby och barn med fysikaliskt solskydd. Med risk för att jag blir tjatig så måste jag betona vikten att undvika nanopartiklar för de små liven. Eco Cosmetics har en barnsolkräm och även lämpar sig för barn under 1 år. Fysikaliskt skydd med titandioxid (utan nanopartiklar).

Olika UV-strålar
Det finns 3 grupper av UV strålning: UVA, UVB och UVC. UVC strålning absorberas och filtreras av ozonlagret, så det är UVA samt UVB vi behöver skydda oss mot.

UVA: UVA tränger in i hudens djupare skikt, påverkar hudens melanin och gör oss bruna. UVA bränner ej huden men gör att huden åldras i förtid och kan skada den underliggande vävnaden. Många undersökningar visar att UVA strålning även kan främja uppkomsten av hudcancer. UVA filtreras inte alls av moln. Om man vistas mycket utomhus kan det vara klokt att skydda ansiktet året runt.

UVB: UVB strålning påverkar hudens yttre vävnad och är den som gör att pigmentcellerna bildar mer pigment samt att överhuden blir tjockare. Detta är en viktig skyddsmekanism för att vår hud ska skyddas. UVB är även den strålning som bränner huden. Intensiv eller långvarig exponering av UVB strålar gör huden röd och bränd. Till skillnad från UVA, dämpas och filtreras UVB strålar av himlens moln.

UVC: Mycket farlig (dödlig) strålning som filtreras av ozonlagret. Dock finns fortfarande solarie-lampor som strålar små mängder UVC. UVC strålar används bl.a. inom sjukvården för att ta bort döda vävnader med. Finns ingen solskyddsstandard för UVC. Att påstå att en solkräm skyddar mot UVC är ett felaktigt försäljningsargument.

SPF (solskyddfaktorn) och märkningar
En ganska förvirrande märkning tycker jag. Denna UVA märkning visar att en solskyddsprodukt skyddar både mot UVA och UVB strålning. EU’s rekommendationer är att skyddet mot UVA ska vara 1/3 av det mot UVB. EU rekommenderar att en UVA symbol bör tryckas på förpackningen för att visa att detta skydd uppnås. Denna UVA märkning hittas vanligen i solskyddsprodukter tillverkade i ett EU land. Titandioxid skyddar mot både UVA och UVB.

Ex. SPF 2: Innebär att den släpper igenom 50% (100/2) av UVB ljuset. Du kan alltså stanna i solen 2 gånger så länge jämfört med tiden utan solskydd.

Ex. SPF 10: Släpper igenom 10% (100/10) av UVB ljuset. Osv.

SPF för en solskyddsprodukt måste vara 6 som lägst. Det högsta skyddet ligger på 50+. Att påstå att en produkt ger ett 100% solskydd är felaktigt (och olagligt). Tänk på att använda solskydd med högt SPF när du är som blekast. Byt till en med lägre SPF när du fått färg eller spä ut din befintliga solskyddsprodukt med kräm/lotion/olja. Om du vistas mycket utomhus ex. cyklar mycket året runt, kan en ansiktskräm med SPF vara en bra idé då moln inte filtrerar bort UVA-strålar.

Ekologiska solkrämer och nanopartiklar

Fick en fråga kring nanopartiklar i solskyddsprodukter. Jag citerar:

”…när jag läser Apotekets info om solskydd, http://www.apoteket.se/privatpersoner/radochprodukter/Sidor/HudoHar_Sol_Solskyddkroppen_Solskydd.aspx, får jag intrycket att nanopartiklar är mer eller mindre ett måste för att solskyddskrämen ska fungera. Hur dokumenterade är de ekologiska alternativen utan nanopartiklar etc. kring faktiskt UVA/UVB-skydd? När det gäller en sak som solskydd känns det som man vill vara extra säker innan man byter produkt. Är detta något du skulle kunna utveckla? Jag skulle tro att det finns fler med intresse av detta nu när solsäsongen närmar sig.”

Ni kan läsa hela artikeln i länken ovan men jag gör ett utdrag från Apotekets artikel här:

”I de flesta solskydd finns titandioxid i nanostorlek – ett så kallat fysikaliskt skydd. Dock så klumpar dessa nanopartiklar ihop sig i solkrämen så att de bildar små kluster av nanopartiklar (med en storlek av ca 75-150 nanometrar) så att dessa blir så stora att de egentligen inte kan kallas för nanopartiklar. Genom att ha titandioxid i nanopartikelform så kan man smörja in kroppen med solkräm utan att man blir alldeles vit – krämen är helt vit från början – när man är insmord så syns inte titandioxiden men den skyddar huden effektivt från den skadliga strålningen. Om man skulle välja en solkräm som hade större titandioxidpartiklar så skulle solskyddet bli mera som en pasta samt att solskyddet skulle bli sämre.”

Varför nanopartiklar i solskyddsprodukter?
Den enda anledningen till att ha titandioxid i nanostorlek är just för att det ska se snyggt ut. Den absorberas av huden och man slipper en vit hinna. Sedan om nanopartiklarna klumpar ihop sig i krämen är en sak, det intressanta är vad som händer när man smörjer krämen på huden. Håller klumparna ihop sig? Jag tror snarare att när man brer ut krämen så får man isär partiklarna och återfår nanopartiklarna i ”icke-klumpformat”. För hade nanopartiklarna av titandioxiden varit klumpvis även efter applicering på huden, då hade man även här fått en vit hinna.

Nanopartiklar eller vit hinna
Att påstå att solskyddsprodukter med titandioxid i större partikelstorlek (ej i nanostorlek) blir som pasta och att det skulle ge sämre skydd, stör mig så oerhört. Alla ekologiska solskyddsprodukter med titandioxid utan nanopartiklar jag har provat oavsett SPF är inte som ”pasta”. Tjockare blir krämerna såklart med högre SPF, men fortfarande krämer. Ja, det blir en tunn vit-transparent hinna på huden (och vitare med högre SPF). Men hellre det än nanopartiklar – anser jag.

Hur kan solprodukter med titandioxid utan nanopartiklar ändå inte ge en vit hinna?
Exempelvis så ger Eco Cosmetics ansiktsgel eller sololja inte någon vit hinna. Anledningen är att dessa innehåller en blandning av titandioxid och karanjaolja (ej i nanostorlek), vilket gör att man inte får den vita hinnan av titandioxiden. Frågan är varför man inte har karanjaolja även i solkrämerna för att slippa den vita hinnan? Min gissning är att det krävs ganska mycket karanjaolja för att få släta ut det vita från titandioxiden – så pass mycket att det inte går att formulera en kräm, utan då istället gel eller olja. Rättelse: Karanjaolja har en icke önskvärd kosmetisk doft. I år har dock Eco Cosmetics lyckats formulera bort doften. Det krävs dock tid och en massa pengar att formulera om de befintliga solkrämerna, så jag antar att det lär dröja innan krämerna ändras.

Hur säkert är skyddet utan nanopartiklar?
Alla solskydd, oavsett om de är ekologiska, innehåller nanopartiklar eller inte, måste genomgå tester för att säkerställa att de ger det skydd de utger sig för att ge. Det är tillverkarnas ansvar att genomföra dessa tester innan en produkt släpps ut i marknaden. I Sverige är det Läkemedelsverkat som kontrollerar att dessa tester verkligen har genomförts. Det ska finnas dokumenterade bevis på effektstudier där standardiserade tester använts och att resultaten stämmer överens med den påstådda skyddsnivån. Det som testas är produktens skydd mot UVB (=SPF) och att den har tillräckligt skydd mot UVA (1/3 av skyddet mot UVB).

Med andra ord så ger inte en ekologisk solkräm utan nanopartiklar ett sämre skydd, då den bevisligen ger det skydd som står på förpackningen. Alltså lika bra skydd som Apotekets solprodukter, fast utan nanopartiklar, onödiga konserveringsmedel och tillsatser. Konsumenten får välja.